Majonnäsburken och två koppar kaffe.

 
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar . 

Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.  
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken .  

Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det. 

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken . Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'. 

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken , vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade. 

Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.    

Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil.  
Sanden representerar allt annat - småsakerna.

Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.  
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.    

Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad.  
Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt.  

Ta hand om 'golfbollarna' först - sakerna som verkligen betyder något.    

Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.    

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.    

Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.  
Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.

Idag sitter jag på bibblus med jonna och pluggar, eller försöker plugga. Och senare kommer navva att joina oss om jag inte minns fel :D

Nu har man ätit en riktig god mat. Mums kött,potatis och sås, väldigt underskattat!
Jag är alltid hungrig, det är ganska jobbigt har jag kommit på. Men problemet är de att jag har inte ens smör i mitt kylskåp för tillfället. Så idag ska jag åka och handla med min sambo.
Idag har jag varit i skolan på föreläsning, ekologi är inte speciellt kul. Men men det är bara ta tag i det, för jag har tenta på måndag nästa vecka, men på toppen på isberget jag har en debatt, en redovisning och en inlämingsuppgift att göra och allt samtidgt så klart. Dags att börja plugga känns det som :D Men som tur är ska både jonna och rydefalk plugga på bibblan hela veckan.

Nä nu ska jag handla mat! puss

Här sitter jag på jobbet en fredag kväll och har skit lungt! Idag har det varit full rulle hela dagen, jag och ellenpellen har sprungit igenom hela stan, hansacity giraffen bara på ca 3 timmar. Vilken fat vi hade :D men där av helt slut idag, för jag fick inte sova en powernap innan jag åkte till jobbet.För det var så "mycket" att göra, men så fan heller att de var de! Lite småsur är jag allt. Nä nu måste jag nog fortsätta jobba =)

Rydefalk vill att jag ska börja blogga mera, för det är bara hon och jonna som gör det. Så jag tänkte ge det en chsans. Men då vill jag bara påpeka en sak! jag stavar sjukt dåligt och det är pågrund av min dyslexi. Så inga rättningar tack
Sådär ja min första tanke, varför är dyslexi ett så svårt ord att stava?

Ja nu sitter jag här med en jätte lätt skoluppgift men liktförbanat kan jag inte lösa den, för jag har ingen inspration. Jag har inga problem att skriva ett vetenskapligt arbete men att göra ett rättsfall som "kan" infräffa i mitt framtida arbete kan jag inte lösa. 
Ahhhhh det är väldigt förustrerade och jag känner att jag måste få ut ur mitt huvud. Så vad passar bättre en att skriva i min blogg. =)
   Jag funderar även lite på att vad lätt man kommer in i rutiner och vad förvånadsvärt svårt det är att bryta dessa. Lite tråkigt är det... Men man få väl ta sig i kragen och göra något åt det. Fast jag har fått en väldigt mysig runtin med,  jo att gå ut med hunden(mina pärons) och eftersom jag är mörkrädd så får min sambo följa med ut. Det har blivit jätte mysigt för då pratar man verkligen med varandra och lyssnar på varandra. För som jag känner när man är hemma i mitt hem. Så är det väldigt mycket runt om kring en som tv:en, datorer. Så man lägger inte ner samma tid för vandra länge som man gjorde när man började ses.
   Jag brukar tänka tillbaka på mitt förflutna, oftas är det väldigt possetiva tankar men ibland väldigt sorgliga med. Man ska ju inte blicka tillbaka i dåtid säger man. Men jag har en klok kompis som sa "om man inte blickar tillbaka i historien kan man inte göra bra val inför framtiden".Eftersom jag kollar mycket bakåt så hoppas jag att mina framtidsplaner löser sig. Och att jag inte tröttna på min utbildningen och att jag slutar bli nervös att stå och prata framför mina klasskamrater. Som är extremt löjligt för ni som känner mig vet att jag inte ha några problem att prata.

Nu måste jag försöka lösa min uppgift!

Är det inte meningen att man ska bli mera "vuxen" och mogen när man ska ta studenten?
Jo det är i alla fall vad de säger men det är inte så jag känner mig och jag är inte den ända som antagligen känner så. Nu ska vi blir vuxna om ca 1 månad vi ska ta ansvar, jobba, och sköta oss.
Men hur ska jag kunna bli vuxen på 1 månad?  Det känns som jag ska kunna veta allt om livet och ska vara redo för mitt "vuxna" liv nu och jag är långt där ifrån jag känner mig bara mera barnslig för varje dag som går, som här om  veckan så rullade jag och en kompis en från en gräskulle och hade jätte roligt men ändå fick man sådana blickar som "väx upp" och "vad barnsliga in är".
Så måste jag även växa upp? Jag vill inte det, jag vill vara tonåring ett tag till och leva mitt så kallade "problem fria" liv och ha ganska roligt åt små skaker.

Eller kanske det är så att jag är rädd för att ta studenten för tryggheten försvinner då, vi har ju ändå gått i skolan så många år och där har det alltid varit planerat vad vi ska göra varje dag och nu när vi slutar kommer det inte vara någon som plandera våra liv förutom oss  själva.